Tuva

Blåste fruktansvärt när vi skulle hem från träningen idag. Vi missade två bussar när vi skulle hem bara för att vi inte trodde att vi skulle tajma dem ändå. Gud vad vi skrattade när det regnade och blåste så det gjorde ont på oss och vi precis gått förbi busshållplatsen och bussen åker förbi oss. Skrattade så det gjorde ont i kinderna, vi hade inte direkt turen med oss idag. Vi fick gå till spårvagnen istället. Kallt och uschligt. Som tur var lyckades jag tigga till mig lite skjuts så jag slapp gå från spårvagnen och hem. Men gud vad skönt det var att komma hem och ta en varm lång dusch & dricka varmchoklad!

Varför får stormar namn? Om de nu måste ha namn, varför så fåniga? Per, Tuva, Gudrun.. Jag förstår inte. 
Vem har kommit på detta?

Hoppas det inte blåser eller regnar imorgon. Då vill inte jag gå ut!

Apoteket.

Har vart och hämtat ut ett elektroniskt recept på apoteket idag. Jag förstår verkligen inte apotekets system. Först tar man en nummerlapp och får vänta ett tag, berättar ärendet för en tant i kassan (för det är nästan bara tanter som jobbar på apotek, undra vad som händer när alla går i pension samtidigt?) Efter det får man en ny nummerlapp och får vänta på att en annan ska leta upp produkten, tabletterna eller vad det nu kan vara - för att sedan involvera ytterligare en person som ska ge dig din lilla apoteketkasse. Allt detta på bara 55minuter. Imponerande. Eller inte. Apoteket kan inte få pris för att ha snabba medarbetare, de jobbar hur långsamt som helst och pratar om allt och ingenting - med alla!



image9


Call me.

Jag älskar att prata i telefon men jag hatar att ringa. Jag hatar verkligen att ringa. Jag har inga problem att ringa till vänner eller familjen, men när det kommer till företag eller myndigheter tar det stopp. Det går bara inte, jag skjuter upp alla samtal jag måste ringa tills någon annan kan göra det åt mig eller någon ringer till mig. Egentligen borde inte detta var särskilt jobbigt, för vad kan hända? Telefonen kan faktiskt inte äta upp mig och personen i andra änden kommer nog inte kunna nocka mig eller begrava mig levande. Ändå är det sjukt jobbigt.
Jag ska ta mig i kragen och ringa de där samtalen jag måste ringa, fast inte nu. Det gör jag imorgon, eller dan efter i morgon eller...

Nu ska jag in till stan och shoppa lite nya träningskläder. Kanske kan få mig på bättre humör.



Ett obetydligt namn på en gravsten

Fick rita upp halva mitt släktträd idag. Gud vad lite jag vet om min släkt -det är sjukt. Vilka var de där människorna egentligen? 

Igår när jag var ute och gick med en vän hamnade vi på en kyrkogård. Tänk vad många människor som har funnits här och bara glömts bort. Jag tycker att det är hemskt att se riktigt gamla gravstenar som ingen besökt på flera år. Då märker man verkligen hur lite ett liv betyder när man väl är död, ja då glöms man sakta men säkert bort. Tillslut finns det inga minnen kvar utan bara ett obetydligt namn på en gravsten. Om bara några årtionden kommer jag vara en bortglömd människa imängden av alla andra. Det är ganska hemskt faktiskt.


Yees!

Nu har jag bjudit in en vän som ska komma hit och laga lunch med mig idag! Då kommer jag få riktig mat snart. Okej. Han är inte världens bästa kock han heller, men det är ju roligare att laga mat om man är fler.
Idag blir det ris och korv. Det är ju inte så svårt.
Måste nog hoppa ur pyjamasen nu. Klockan har ju börjat närma sig lunch, usch va hungrig jag är nu. Att äta frukost ensam är nog det tråkigaste som finns. Får väl börja vänja mig vid det.  

Ska övertala honom att se på Ett öga rött idag. Det måste väl gå.

Hungrig.

Varför är jag så värdelös på att laga mat? Det är inte så att allt jag lagar blir en smaklös gyttja utan ibland blir det faktiskt riktigt gott. Problemet är bara att jag inte har någon fantasi i köket. Förra veckan åt jag pasta med pulversås 4 dagar, inte så kul. Jag kan ha jättebra idéer innan jag kommer in i köket, men så fort min fot kommer över tröskeln så försvinner all ork att göra något vettigt. Det är mycket lättare att bara ta ett äpple och vänta ytterligare några timmar innan man blir vrålhungrig igen. Kanske inte världens bästa system men vad gör man. 
Okej lite kan bero på att det är ca 50/50 % chans att det jag lagar blir bra. Spagetti och ris är väl det jag misslyckas oftast med. Det lägger sig antingen som en tjock botten i kastrullen, en svart botten, eller så blir det alldelles för överkokt och väldigt äckligt. Jag hatar att vara i köket när jag lagar mat jag springer hellre omkring och gör mycket viktigare saker. Då händer det ganska ofta att jag glömmer bort att jag håller på att laga mat.
Jag ska bli bättre på detta. Potatismos har jag bara misslyckats med en endaste gång. (Då åkte locket på pepparn av så potatismoset blev helt grått och oätligt) Det är min favorit också. Passande.
För att skyta lite så brukar jag vara duktig på att baka. Onyttigheter är min grej. Morotskaka, kladdkaka, kolapaj.. Jag skall nog ta och baka parfait till helgen. Kan nog bli en hit! Fick receptet igår,

2ägg
0,5 dl socker
3 dl grädde
1,5 dl lingonsylt  

Du vispar äggvitan för sig själv. Vispa ihop ägg gulorna och socker pösigt. Vispa grädden. Vänd ihop alla ingredienser, vispa inte. Rör försiktigt.

Nyttigt va!! 
 
Kom precis på att jag skall laga picnic-maten tills på lördag. Hmm, hoppas någon kommer och hjälper mig.  

Tv400

Varför är jag besatt av massa läskigt dåliga tv-program? Jag kollar inte på några klassiker utan enbart på riktigt skräp. Tv400 är min favorit Tv-kanal. Jag är inte stolt
Jag älskar när man inte behöver följa en serie eller tv-program för att förstå vad det handlar om. Man ska kunna sätta sig framför tv:n och bara slötitta, det gillar jag.
Lyxliv med pappas plastkort, Jordan & Peter: den nakna sanningen, Bridezillas, Ocensurerat, Playboy Mansion och min favorit Stygga flickors klubb. Jag ska säga upp Digital-boxen...Snart. Kommer att bli svårt att gå tillbaka till skogsTv igen, nu har man alltid något att kolla på när man har tråkigt... 1 2 & 4 har ju inte så roligt utbud, jag får nog skaffa en ny hobby. Kanske börja virka eller sticka. Någon som vill ha en mössa kanske?


Jag vill också.

Vad är det som är så svårt, varför är det så svårt att glädjas med andra? Varför kan jag inte bara vara glad för att andra har det bra, vara glad över att något bra händer någon annan. Vad är det som är så svårt, det är egentligen jättekul att andra runt omkring har det bra och har något att riktigt glädjas över. 
Ärligt talat hade jag inte tyckt att det var kul om någon blev besviken på mig bara för att jag hade det bra. Men just nu har jag inge glädje av att en av mina bästa vänner ska utomlands och sola, bada, festa, dyka och upptäcka världen och livet. Jag vill med! Ett kort är lixom inte lika roligt som att faktiskt vara där och upptäcka allting själv.
Jag vill också ha lite flyt. Fast man ska inte klaga, verkligen inte. Jag ska verkligen inte klaga.
Jag ska vara glad för din skull - Jag lovar, jag ska försöka. Det är ju trots allt inte för resten av livet du ska vara där. Som tur är. För jag kommer sakna dig. Om jag är snäll kanske jag kan begära att du shoppar lite åt mig med när du ändå ska iväg :) För då blir det ivf kul när du kommer hem igen. Och det är ju bra.
Nää, jag ska faktiskt unna dig detta- det är du värd. Egentligen vet jag det. Du får ha det underbart och sola lite åt mig med, så ska du få ett nytt ljus av mig när du kommer hem igen.

434621-6

Sunday night

Varför lyckas man alltid sova bort soliga dagar? Idag var första dagen på jättelänge solen lös ordentligt! Den värmde nästan - till och med - om jag nu kan lita på mina källor. 
Vad gör jag en dag som denna, jo jag sover bort hela förmiddagen. Varför? För att jag har världens skönaste säng som gör det totalt omöligt att gå upp om man verkligen inte måste. Och vad har man för måsten på en söndag? Okej, söndagsträningen får man bara hoppa över om man är alldelles för bakfull, vilket jag tyvärr inte var denna söndagen. (Om jag hade gått ut i lördags hade jag kanske gått upp och gått ut en stund i solen. Eller inte.) Jag får hel enkelt vänta på att en ny solig dag ska dyka upp och ge mig lite vårkänslor

Inte för att jag tror att våren kommer än, men lite glad blev jag när vi var på väg hem från träningen en dag förra veckan och det hade slagit ut massvis av blommor på ett träd. Okej, det vad bara på ett endaste litet träd men ändå. Jag längtar tills det bli vår. Inte bara för att det har vart en urusel höst och om möjligt ännu sämre jul, utan för att det känns som om allt kommer vara perfekt i vår. Vad nu perfekt är. Om något nu kan vara perfekt... Men om något kan vara perfekt så hoppas jag det blir denna våren!

Druckit thé och ätit parfait ikväll. Ruskigt gott. De andra åt räkor. Jag kommer aldrig att gilla räkor. Aldrig. Först måste man sitta och skala eländet - när man väl skalat klart har den lilla räkan med skal förvandlats till en ännu mindre räka utan skal. Inte nog med att du säkert måste skala ett trettiotal räkor för att bli mätt, dina händer kommer även lukta som den största fiskrensarens. Och jag kan lova dig - det är ingen smickrande doft. Det var bara en liten parantes. Men jag ska lära mig göra parfait - det ska bli min specialitet, så det så!

Godnatt. Dröm sött.


Sunday

I've been crying for so long 
Fightin' tears just to carry on
But now, but now it's gone away

eller?



Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0